 |
|
|
|
Loggbok: 9 september 2010
20 abborrar blev dagens fångst
|
|
Runmarö 28 februari 2010 Göran Stenstrand
Parlamentet ser över EU:s regler för fiske
När EU ser över den gemensamma fiskepolitiken bör man ta större hänsyn till de enorma skillnader som finns mellan olika europeiska flottor och fiskeområden. Den nya politiken bör också ge mer ansvar till regionerna, ta itu med problemet med flottans överkapacitet samt förbättra det nuvarande kvotsystemet. Det föreslår parlamentet i sitt svar på hur EU:s fiskepolicy bör ändras. Ledamöterna efterfrågar också en stark fiskeodlingssektor och ett system för miljömärkning.
Resolutionen som parlamentet antog är en del av förberedelserna för den planerade reformen av EU:s fiskepolitik. Parlamentets ledamöter kräver en radikal reform. Utan en sådan, varnar de, finns risken att det varken kommer att finnas fisk eller fiske i framtiden.
Bort med "uppifrån och ned" perspektivet
Parlamentets ledamöter anser att EU måste sluta med det nuvarande "uppifrån och ned"-perspektivet när det gäller förvaltning av fisket. I stället bör mer ansvar ges till regionerna och de olika intressenterna. Detta för att ta bättre hänsyn till de skiftande förutsättningarna i Europas olika hav och flottor.
Eftersom förutsättningarna för fisket ser så olika ut i olika delar av unionen säger parlamentets ledamöter bestämt nej till alla försök att anta en enhetlig förvaltningsmodell för hela EU:s fiske men samtidigt varnar de för att äventyra de producenternas rätt till lika villkor på den europeiska marknaden eller harmoniseringen av konkurrensvillkoren.
Europaparlamentarikerna uppmanar kommissionen att arbeta fram en separat och mindre byråkratisk modell för att förvalta småskaligt fiske och kustfiske. De vill också öka dessa fiskares möjligheter att utnyttja Europeiska Fiskerifonden (EFF).
Det kan, tycker ledamöterna, i EU:s ytterområden ibland vara befogat med positiv särbehandling, särskilt när det gäller modernisering av fiskeflottan.
Färre fisk ska kastas över bord
Att kasta överflödig fisk överbord är inte ok, menar parlamentarikerna, och det är en fiskemetod som gradvis måste fasas ut. Därför ber de kommissionen att noga undersöka olika alternativen till nya fiskeförvaltningsmodeller som kan komplettera dagens system med totala tillåtna fångstmängder, där varje medlemsland har sin kvot. För att minska utkastet av fisk bör både piskor och morötter användas, tycker parlamentet, och om det behövs kan till och med ett förbud vara aktuellt.
Europaparlamentet vill också att långsiktiga förvaltnings- och återhämtningsplaner ska upprättas för allt fiske inom EU. Planerna ska verka förebyggande, utgå från vetenskapliga råd och följas upp regelbundet så att de kan anpassas till nya förhållanden om det skulle behövas. Det är dags att bryta med dagens kortsiktiga system, säger ledamöterna.
Historiska rättigheter inte en god grund
Parlamentet anser att det är små och lokala fiskesamhällen som först och främst har rätt till att fiska, även om kriterierna inte enbart ska baseras på historiska förhållanden. Även miljökriterier och sociala kriterier ska införas stegvis för att avgöra vem som egentligen har rätt att fånga fisk. De kan exempelvis innebära att ta hänsyn till vilken utrustning man använder när man fiskar och om fisket bidrar till den lokala ekonomin eller påverkar koldioxidutsläppen.
Miljömärkning på gång
Ledamöterna är övertygade om att en stark fiskeodlingssektor med hög kvalité kan hjälpa till att möta den ökade efterfrågan på fisk i EU där 60 procent av den fisk som medborgarna idag konsumerar är fångad utanför EU:s gränser.
Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att utarbeta ett särskilt miljömärkningsprogram som ska förbättra synen på fiskprodukter och gynna hälsosam mat.
Starka kriterier ska vara grund för fiskeavtal
Nya fiskeavtal med tredjeländer ska vara föremål för en samlad bedömning utifrån kriterier som fastställs av Europaparlamentet, anser ledamöterna.
Syftet med dessa kriterier ska vara att balansera ekonomiska intressen med ambitionen att stödja ett hållbart fiske. Syftet är också att öka den lokala sysselsättningen inom fisket och främja skydd av mänskliga rättigheter.
Vad händer nu?
Parlamentet vill att reformen av fiskepolitiken ska vara klara i början av 2011 så att den kan tas med i diskussionerna om nästa långsiktiga EU-budget (för åren 2014-2020). Nästa långtidsbudget bör innehålla tillräckligt med pengar för fiskepolitiken så att reformerna kan genomföras.
Resolutionen är ett svar på en grönbok från kommissionen, vars resultat sammanfattas i mars i år. Efter ytterligare en bedömning kommer kommissionen sedan att arbeta fram det lagförslag som parlamentet beslutar om tillsammans med rådet. I och med Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december 2009, har parlamentet medbestämmanderätt för EU:s fiskepolitik.
Källa: Europaparlamentets informationskontor
|
|
|
|
|
|
|
Annonser:
 
|
|
Svenskt deltagarrekord på SM i F18